Narval
Dolores
Simmar mot mörkret när alla andra simmar bort.
Hon är redan i vattnet när ni kommer fram.
Det var Dolores som simmade mot mörkret när alla andra simmade bort. Inte för att hon inte var rädd. Utan för att någon måste göra det och hon hade bestämt sig för att det skulle vara hon. Det var länge sedan. Hon hade aldrig ångrat sig.
Hon är inte den som pratar mest och hon ber aldrig om uppmärksamhet. Men hon är den som simmar mot mörkret när alla andra vänder. Och utan någon som gör det — tar man sig aldrig till andra sidan.
Aura
Runt Dolores vågar man lite mer. Man känner att man klarar saker man inte trodde sig klara. Som om hennes mod lånar ut sig en stund.